Nåja nu är det gjort, och nu vet ni därute att man måstre få bort Precis Allt ur datorn för att få i det nya... är det väl var gjort gick det som en dans... *ler*
Helgen har varit stillsam och ganska grå den också, var ju på Pölsamiddag i fredags och uppe i "gåvan" och strulade med lite kartonger i söndags men det hände inget perverst alls... Skulle behöva lite BDSM just nu känner jag, lite "rough love and a firm Hand"
Klistrar in en liten novell jag skrivit och varnar känsliga läsare redan nu...
Önskar er alla en riktigt skön vecka...
//Suz
... Ytliga Andetag ...
hennes andetag var ytliga och snabba som de på en stressad jagad hind
hennes ögon var stora och vidöppna som de på ett rådjurskid
hennes blick flackade oroligt
Hans andetag var lugna och stadiga som de hos en björn
Hans ögon var som smala springor kisandes mot solen
Hans blick var stadig
hon såg ut att vara jagad
hon såg ut att vara skräckslagen
hon såg ut som om hon ville ut ur den här mardrömmen NU
Han såg ut som en solid klippa
Han såg bergfast och bestämd ut
Han såg ut som om Han njöt av hennes skräckslagna anlete
hon skalv som ett asplöv i vinden
Han smekte hennes kind
hon lutade sin kind i Hans hand
Han höll den kvar
Han gav henne en örfil
hon skakade till
Han kysste bort hennes tårar
hon slutade gråta
hon hade ett straff att vänta
Han hade sin rotting
hon lades över Hans knä
Han började med att ge order
hon fick räkna slagen, alla 50 rappen med rottingen
Han påpekade att de börjar om om hon tappar räkningen
hon skälver och skakar, hennes gråt börjar om igen
Han börjar slå med rottingen och hennes röst piper fram antalet
hon tappar räkningen vid 23
Han börjar om på 1 igen
hon gråter först men samlar sig
Han randar henne exakt 50 rapp till
Han reser henne upp och tar henne i sitt knä
hon gråter nu när det äntligen är över
Han smeker hennes randiga bak med sträv hand
hon lutar sig trygg mot Hans bröst
hon tackar och kysser Hans hand
Han säger Han är stolt över sin flicka
hon ler försiktigt mellan tårarna
Han kysser bort dem igen
Han ger henne en serie örfilar
hon blir förskräckt och gråter igen
Han slutar och kysser henne åter ömt
hon ryggar lite förskräckt
hon ser undrande gråtande på Honom
Han förklarar att Nu kommer hon inte göra om det igen
hon skälver till i en kraftfull rysning och vet Han har rätt
Han tar henne till sitt bröst och smeker henne stillsamt
hon lutar sig nu fullständigt trygg mot Honom
Han håller hennes huvud stadigt mot sin överkropp
hon skälver till ibland och Han hyschar lugnande
Han smeker hennes hår och njuter av lugnet hon utstrålar
hennes andetag är stillsamma som porlande vatten i en bäck
hennes ögon är öppna och stillsamma som en oas i öknen
hennes blick är trygg som en källa av vishet
Hans andetag är så stillsamma som en svag osynlig krusning på vattnet
Hans ögon är halvslutna som på en trött LejonHane i eftermiddagssolen
Hans blick är stadig som urberget
hon ser ut att vara i en annan värld
hon ser ut som en sagofigurin
hon ser ut som om hon aldrig vill vakna
Han ser ut som en BjörnHane som vilar sig i skuggan
Han ser ut som lugnet själv en vindstilla dag
Han ser ut som ett mättat Rovdjur som just fått sitt rov
Tillsammans bildar de en enighet
Tillsammans bildar de en symbios
Tillsammans bildar de en evighet
omslingrade i varandra blir de två en...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar